Digitong – digitalisering, betong och sensorsystem

Användning av lokala batterilager ger förutsättningar att jämna ut laster och därmed bidra till ett hållbart, robust och kostnadseffektivt energisystem. Demonstrationsprojektet kommer att etablera en pilotinstallation som kombinerar elenergilagring med lokal solelproduktion, laddning av elbilar och styrning av energianvändning i byggnader.
Dec 2016
Dec 2019

Inom projektet Digitong börjar vi med att försöka identifiera vilka behov och potentiella värden som betongbyggandet har inom detta område. Utifrån detta vill vi sedan genom ett brett samarbete med olika system och aktörer skapa lösningar och synergier som utvecklar betongbyggandet ur många olika aspekter och under betongkonstruktionens hela livslängd. Det kan handla om sensorer för att optimera härdnings- och uttorkningsprocesser eller för att övervaka beständigheten hos en brokonstruktion.

Målsättning

Testet och utvärderingen ska undersöka:

  • vilken ytterligare besparing (effekt- och energimässigt) som har uppnåtts hos de fastigheterna som omfattas av testet
  • vilka åtgärder som systemet initierat och analysera dessa med avseende på typ, omfattning, övriga samtidiga investeringar samt koppling till aktuella fastigheters status.
  • hur systemet upplevdes av fastighetsägarna och hur fastighetsägarna ser på energiåtgärder i sitt bestånd.
  • kostnaden per sparad kW och kWh (el- resp. värme) i en livscykelkostnadsanalys för såväl fastighetsägare som energibolag.
  • möjlig ekonomisk nytta och minskad miljöpåverkan vid nationellt införande av kvotpliktssystem med fokus på effektreduktion (för både el- och fjärrvärmesystemen)
  • testresultatens implikationer för hur ett nationellt kvotpliktssystem för el resp. värme kan konstrueras.

Ett exempel

För befintliga broar används ibland sensorer för att övervaka sprickor eller för att mäta vibrationer. Detta har drivits av en reell nytta. Genom att koppla upp bron och noggrant övervaka förändringar i betongkonstruktionen så kan både pengar och miljö sparas genom att livslängden kan utökas.

På en bro i Danmark kunde t.ex. livslängden utökas med 12 år vilket innebar en besparing motsvarande 150 msek samtidigt som man fördröjde miljöbelastande rivningsarbeten. Betänk att trafikverket har cirka 20 000 broar i sitt brobestånd så inser man att det finns stora ekonomiska incitament för tekniken. Till detta så kan sensorer bidra med data som förenklar planering och genomförande av löpande underhålls- och reparationsarbeten.